Europeiska rådet antog en Östersjöstrategi i slutet av oktober. Att EU numera har en strategi för området är en av de största framgångarna under det svenska ordförandeskapet. Strategin ska öka tillväxten i regionen och skapa en renare Östersjö. Orian Bondestam vid det finska Jord- och skogsbruksministeriet berättar om nytt foder för odlad fisk, ett av Östersjöstrategins flaggskeppsprojekt för en bättre havsmiljö.

Övergödningen är ett av de stora problemen för Östersjön. Att minska inflödet av näringsämnen till havet är ett av de femton prioriterade områdena i Östersjöstrategins handlingsplan.

Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman vid finska Jord- och skogsbruksministeriet, varför är det viktigt att minska övergödningen i Östersjön?

- Östersjön är särskilt sårbar eftersom den är ett innanhav. Eftersom havsvattnen byts ut långsamt så samlas det lätt ett överskott av närsalter i Östersjön. Närsalterna förorsakar en mängd miljöproblem, från algblomningar till syrelösa bottnar. Olägenheten med en övergödning har alla kunnat konstatera som vistas vid havet. Övergödningen påverkar även fiskbestånden i Östersjön. Fiskarna får svårare att föröka sig.

På vilket sätt kan Östersjöstrategins åtgärder bidra till minskad övergödning?

- Ett projekt inom Östersjöstrategin handlar om utvecklandet av hållbara vattenbruksmetoder. Vattenbruk är en av de näringsgrenar som påverkar den marina miljön. Den påverkan kan minimeras på olika sätt, till exempel genom att fiskodlingar placeras på områden med en god vattencirkulation.

Övergödningen kan också minskas genom en utvecklad foderteknik för fiskodlingar. Fiskfoder består av fiskmjöl som i dag oftast produceras av fisk från Atlanten eller Nordsjön. En liten del av fiskfodret som ges till odlingarna i Östersjön äts inte upp av de odlade fiskarna, utan hamnar i havet och bidrar till övergödningen. Det innebär att vi i praktiken får ett inflöde av näringsämnen till Östersjön.

Om vi däremot endast skulle använda Östersjöfisk, till exempel strömming eller skarpsill, som bas för produktionen av fiskfoder, så skulle näringsämnena istället cirkulera. Vi får ett slutet kretslopp av näringsämnen och inga nya närsalter tillförs Östersjön via utsläppen av fiskfodret.

Ett av Östersjöstrategins åttio så kallade flaggskeppsprojekt handlar om att söka lämpliga lösningsmodeller för ett hållbart vattenbruk i Östersjön, till exempel genom cirkulation av näringsämnen via fiskfodret. Projektet är för närvarande under planering och ska diskuteras med övriga länder.

Hur ser du själv på framtiden för Östersjöns marina miljö?

- Jag är realist och utgår ifrån att framtiden för Östersjöns marina miljö kommer att vara utmanande. Det finns dock förutsättningar för en ändring till det bättre. En bidragande orsak är de nya, konkreta instrument som tillkommit som grund för arbetet. De viktigaste instrumenten är Helcoms handlingsplan (Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö) och EU:s nya Östersjöstrategi.