Strax före klockan ett på lördagsmorgonen enades en rad stats- och regeringschefer om en klimatöverenskommelse på FN-mötet i Köpenhamn. Det innefattar bland annat enighet kring tvågradersmålet samt pengar till klimatfinansiering. Överenskommelsen kom efter högnivåförhandlingar i en mindre krets av omkring 30 länder - förutom EU-medlemmar bland andra Kina, Indien och USA.

Foto: Gunnar Seijbold/Regeringskansliet

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Hillary Clinton USA:s utrikesminister

• Ladda ner högupplöst bild (426 KB)
• Bildrättigheter

- Låt oss tala klarspråk, jag hade önskat mig mer. Det här kommer inte lösa klimathotet. Men det är ett första steg, ett viktigt steg, sa statsminister Fredrik Reinfeldt på en presskonferens efter mötets avslutande på natten mellan fredagen och lördagen.

Det danska ordförandeskapet presenterade därefter Köpenhamnsöverenskommelsen, som den kallas, för samtliga av världens länder i det stora plenarsammanträdet på klimatkonferensen. Efter långdragna förhandlingar natten och morgonen igenom - beslut i plenaren måste tas med konsensus - beslöt de församlade länderna att formellt "notera" överenskommelsen vid lunchtid på lördagen.

I överenskommelsen enades de runt 30 ländena om ett åtagande från i-länder på 30 miljarder dollar under perioden 2010 till 2012 för en så kallad snabbstart för anpassning, utsläppsminskningar, forskning och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna, inklusive finansiering för att förhindra avskogning. Även mobilisering av finansiering från år 2020 för utvecklingsländernas behov tas upp i överenskommelsen och beräknas till 100 miljarder dollar per år från och med 2020.
- Vad vi ville uppnå när vi kom hit till Köpenhamn var att ta oss ur dödläget. Antingen gör vi något eller så landar vi i ingenting. Och nu har vi sett länder göra ansträngningar och sätta upp mål. Även länder som sa att de inte skulle göra några åtaganden har presenterat siffror, sa Fredrik Reinfeldt.

Till överenskommelsen kopplas en bilaga där länderna eller landgrupperna kan fylla i sina åtaganden när det gäller utsläppsminskningar eller klimatinsatser. Reinfeldt betonade att överenskommelsen inte är tillräckligt ambitiös för att EU ska ändra sitt utsläppsmål till 30 procents minskning till år 2020.

En fond, the Copenhagen Green Climate Fund, föreslås i överenskommelsen. Genom denna ska pengar kanaliseras för att stötta olika satsningar på anpassning, utsläppsminskningar och teknologiutveckling. En mekanism ska också etableras för att trappa upp tekniköverföring mellan utvecklade länder och utvecklingsländer.

På presskonferensen deltog också EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
- Denna överenskommelse är bättre än ingen alls, men den ligger helt klart under vår målsättning. Jag döljer inte min besvikelse, sa han, och tillade:
- Men det är första steget i en väldigt viktig process.