På fredagen röstade den irländska befolkningen om EU:s nya grundlag Lissabonfördraget. Men vad är det egentligen de röstar om? Och vilka konsekvenser får resultatet från folkomröstningen? se2009.eu reder ut begreppen.

Lissabonfördraget är nästa naturliga steg i EU:s utveckling, eller annorlunda uttryckt det nya ramverk som behövs för att unionen ska kunna fungera med ett växande antal medlemsstater. Sedan EU bildades har medlemsantalet vuxit från 6 till 27, och med flera kandidatländer på väntelista för inträde i unionen kommer EU sannolikt att fortsätta växa även i framtiden. Därför behövs nya regler som är anpassade till de nya förutsättningarna. Man skulle kunna säga att EU har vuxit ur sina kläder.

Dagens folkomröstning är den andra i raden för irländarna. För drygt ett år sedan röstade de nej till fördraget. Sedan dess har medlemsstaterna kommit överens om vissa klargöranden om vad fördraget innehåller, som exempelvis att det inte påverkar den irländska grundlagen. Man enades även om att alla EU:s medlemsländer också i fortsättningen ska nominera varsin ledamot till EU-kommissionen, vilket inte stod med i Lissabonfördraget från början.

Alla måste godkänna

För att fördraget ska kunna träda i kraft så måste det godkännas av alla EU:s medlemsstater, och hittills har alla länder utom tre lämnat sitt godkännande. Om Irland säger ja i dag så återstår det för Polen och Tjeckien att säga slutligt ja innan Lissabonfördraget kan bli EU:s nya ramverk. I Polen är den parlamentariska behandlingen avslutad och i Tjeckien pågår en prövning av lagtexten i landets författningsdomstol.

I morgon, lördag, presenteras resultatet från den irländska folkomröstningen. EU-ordförande Fredrik Reinfeldt kommenterar valresultatet vid en pressträff i Bella Venezia, Rosenbad, i Stockholm på eftermiddagen den 3 oktober. Pressträffen direktsänds här på se2009.eu