Från och med i dag går EU-samarbetet in i en ny era. Med Lissabonfördraget, som nu träder i kraft, står unionen rustat för nya utmaningar. Det skriver Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt här på se2009.eu. Reinfeldt deltar i firandet av fördraget i Portugals huvudstad på tisdagen.

Foto: Gunnar Seijbold / Regeringskansliet

Statsminister Fredrik Reinfeldt

I kväll åker jag som EU-ordförande till Lissabon för att högtidlighålla att EU:s nya fördrag träder i kraft. Det är en ny tid för europeiskt samarbete som tar sin början i dag. Med Lissabonfördraget får nu EU:s medborgare en union som fullt ut kan möta de krav som våra 27 länder ställer på öppenhet, demokrati och effektivitet. En union som bättre kan möta globaliseringens utmaningar. Nu avslutas det långa arbetet med att få ett nytt europeiskt ramverk på plats. Nu tar en ny era vid.

För 15 år sedan, när bland andra Sverige gick med, var EU på många sätt en annan union än idag. Då bestod den av 12 medlemmar som under många år arbetat tillsammans och fördjupat det europeiska samarbetet. 1995 var Europeiska Unionen redan en väl fungerande union – så pass välfungerande att fler länder började knacka på dörren. Sverige var ett av dem.

I dag, efter att ha vuxit sex gånger sedan sitt bildande, är 27 av Europas länder medlemmar i EU. I dag är EU en viktig spelare på världsmarknaden. Med en tredjedel av världens totala ekonomiska produktion och som världens största exportör. En union där fler än hälften av unionens medlemmar delar valuta. Som hävdar sig också allt tydligare på den internationella arenan och engagerar sig aktivt i världens konflikthärdar. I dag är EU en kraft att räkna med – både ekonomiskt och politiskt.

Europas framgångsrika utveckling utgör en viktig grund i EU:s historia. Men vår union hade inte lyckats så väl om den inte hela tiden, steg för steg, hade följt denna utveckling – i jämn takt med de behov och krav som det förändrade Europa medfört. Det finns flera exempel på detta: Enhetsakten, som banade väg för en inre marknad för varor, tjänster, kapital och personers rörlighet. Maastrichtfördraget, som speglade en vilja att utöka samarbetet till andra områden än det ekonomiska och som innefattade så väl rättsliga och inrikes frågor som utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Genom Amsterdam- och Nicefördraget byggdes vidare på de grunder som lagts genom tidigare fördrag. De förbättrades successivt. Och i dag träder den senaste moderniseringen av EU-samarbetet i kraft: Lissabonfördraget. Med det nya fördraget förstärks EU på  viktiga områden.

EU blir mer öppet och mer demokratiskt. Europaparlamentet och våra nationella parlament får större inflytande. Offentlighetsprincipen utvidgas till att gälla alla EU:s institutioner och organ. Genom Lissabonfördraget tydliggörs att EU:s institutioner ska föra en regelbunden dialog med aktörer inom det civila samhället.

Medborgarnas rättigheter blir tydligare. Genom att vi gör stadgan om de grundläggande rättigheterna bindande för EU-institutionerna skapas ett bättre skydd för rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och tillgång till handlingar. Vi tydliggör jämställdhet mellan kvinnor och män samt skydd av barnets rättigheter inom alla politikområden.

Samarbetet blir mer effektivt, mer handlingskraftigt och vi får ett mer sammanhållet internationellt agerande. För att EU som union bättre och lättare ska kunna tala med världen utanför Europa har vi inrättat två nya tjänster. Herman van Rompuy kommer som nyvald ordförande i Europeiska rådet dels ge kontinuitet åt stats- och regeringschefernas arbete, dels vara EU:s representant i möten med länder utanför unionen. Den nyvalde höge representanten, Catherine Ashton, får en central roll för att formulera och genomföra utrikes- och säkerhetspolitiken. Med henne på plats kan vi förebygga konflikter på ett bättre sätt och dessutom förbättra och effektivisera våra fredsfrämjande insatser.

Vi stärker vårt agerande inom viktiga politikområden. När vi i framtiden fattar beslut som handlar om medborgarnas frihet, säkerhet och rättvisa kommer vi att ha som huvudregel att fatta dem tillsammans med Europaparlamentet. Lissabonfördraget ger också EU nya och kraftfulla redskap när det gäller brottsbekämpning. Det ger oss nya befogenheter att besluta om åtgärder för att bekämpa människohandel, med särskilt fokus på handel med kvinnor och barn.

Även mindre länder kommer att vara viktiga spelare på den globala arenan. Genom EU-medlemskap får vi ett långt större inflytande än om vi agerar på egen hand. Klimatförändringar, organiserad brottslighet, människohandel och ekonomisk kris känner inga gränser. Därför fungerar inte bara nationella åtgärder.

I dag går EU:s medborgare en ny tid till mötes. I dag är första dagen för ett mer effektivt, mer modernt och mer demokratiskt EU – för alla medborgare.

Fredrik Reinfeldt, statsminister