Det sista rådsmötet är avslutat och de prioriterade frågorna är i hamn. Snart är det dags för Spanien att ta över det roterande ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Nedan finns en sammanställning av de resultat som uppnåtts inom centrala politikområden under det svenska ordförandeskapet.

Klimat

Ordförandeskapets målsättning var att EU skulle fortsätta ta ansvar för att möta klimathotet och agera enat och samlat vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december (COP15). Under hösten har ett mandat inför slutspurten av förhandlingarna i Köpenhamn antagits. Mandatet innebar bland annat:

• Ett långsiktigt utsläppsmål: att fram till 2050 bör EU sänka utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent jämfört med 1990.
• Ett kort- och medelsiktigt utsläppsmål: att EU under alla förhållanden kommer att minska utsläppen med 20 procent fram till 2020, med 30 procent om andra parter gör tillräckliga utsläppsminskningar.
• Krav på minskade utsläpp från internationella transporter: för flyget krävs en minskning med 10 procent och för sjötrafik med 20 procent till 2020 jämfört med 2005. EU menar att avgifter från flyg och sjöfart bör användas för att betala insatser i utvecklingsländer, inte minst för de allra fattigaste.
• Krav på att stoppa förstöringen av regnskog: förstöringen ska ha halverats till 2020 och ha upphört till 2030. EU vill se beslut vid mötet i Köpenhamn som stoppar regnskogsskövlingen, stödjer återskogningen och skapar ett hållbart skogsbruk. 
• En överenskommelse om EU:s bidrag till klimatfinansiering: EU har ställt sig bakom att behovet av långsiktig finansiering uppgår till 100 miljarder euro per år till 2020. EU uppskattar det globala behovet av snabbstartsfinansiering till närmare 7 miljarder euro årligen för åren 2010-2012. EU och dess medlemsstater är beredda att bidra med 2,4 miljarder euro årligen för detta.

Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn nåddes en politisk överenskommelse som noterades av konferensen. Från EU:s sida hade vi önskat oss ett ambitiösare resultat. Utsläppsminskningsåtagandena är för svaga och det sätts inget långsiktigt mål för utsläppsbegränsningarna. Det är dessutom oklart hur en ny rättsligt bindande överenskommelse ska komma på plats. Bland de positiva aspekterna av överenskommelsen kan noteras

• Erkännande av 2 gradersmålet
• Åtaganden om finansiering till utvecklingsländernas klimatarbete
• Att ledande snabbväxande utvecklingsländer accepterar att lista vissa åtaganden och att redovisa dessa på ett transparent sätt

Det var också positivt att EU:s medlemsländer var samordnade och pådrivande för högre ambitioner tillsammans med flera afrikanska länder och ö-stater.

Ekonomiska krisen

Ordförandeskapets målsättning var att EU skulle gå stärkt ur den ekonomiska och finansiella krisen. Under hösten skulle vi hantera krisen, skapa bättre finansmarknader genom ökad tillsyn och reglering samt upprätthålla ordningen i de offentliga finanserna. Under det svenska ordförandeskapet har följande därför bland annat genomförts:

• Bättre och ökad finansiell tillsyn: Kraftfulla europeiska institutioner för övervakning av finansmarknaderna ska motverka uppkomsten av nya kriser och utöva gränsöverskridande tillsyn. Ett gemensamt ”systemriskråd” (European Systemic Risk Board, ESRB) bildas för att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Samtidigt skapas tre nya myndigheter för tillsynen av finansföretag: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
• Stopp för en osund bonuskultur: Medlemsländerna har enats om nya bindande EU-regler för ersättningssystem i banker och värdepappersföretag. Dessa främjar ansvar för en långsiktigt sund och hållbar utveckling i bankerna. De ska dessutom förebygga riskfyllda beteenden som kan hota stabiliteten i det finansiella systemet.
• Nya europeiska regler för kapitaltäckning: Reglerna minskar möjligheterna att sälja vidare risker och gör bankerna mer motståndskraftiga mot förluster i dåliga tider. Därmed minskar risken för att hushåll och företag drabbas av att kreditförsörjningen stryps.
• Finanspolitisk exit: Genom skapandet av Göteborgsprinciperna, en finanspolitisk exitstrategi för hur man ska återgå till sunda offentliga finanser och antagande av Excessive Deficit Procedures (EDP),  har ordförandeskapet hanterat det svåra läget för offentliga finanser i medlemsländerna och skapat en process för vägen framåt.
• Finansmarknadsexit: Det finns nu tydliga principer för avvecklingen av stödåtgärderna för finansmarknaderna. Genom dessa strategier får sunda banker rätt incitament för en återgång till en konkurrenspräglad marknad och övriga banker får incitament att ta itu med sina brister.
• Förbättrade arrangemang för finansiell krishantering: Ett arbete har inletts för att ta fram nya åtgärder för tidiga insatser och hantering av gränsöverskridande banker i kris.
• En ny tillväxtstrategi för EU 2020: Ordförandeskapet har gjort ett avstamp för tillväxtarbetet kommande decennium. Fokus för det framtida tillväxtarbetet ska vara en ekoeffektiv ekonomi, stärkt konkurrenskraft, ökade investeringar i forskning och utbildning, full sysselsättning och högt arbetskraftsutbud samt långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december. Vägen dit kantades av ett omfattande arbete med institutionella frågor:

• Ny kommissionsordförande: I september utnämndes José Manuel Barroso till att fortsätta som ordförande för Europeiska kommissionen.
• Tjeckisk underskrift: Efter att Europeiska rådet 29-30 oktober givit Tjeckien ett förtydligande angående tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna skrev landets president Vaclav Klaus under den tjeckiska ratifikationen.
• Tillsatta tjänster: Vid ett extra informellt toppmöte 19 november utsågs Herman van Rompuy till permanent ordförande för Europeiska rådet för en period på två och ett halvt år. Catherine Ashton utsågs till Hög representant för utrikes- och säkerhetsfrågor för en period på fem år.
• Lissabonfördragets ikraftträdande: Alla förberedelser kunde fullbordas för ett ikraftträdande av Lissabonfördraget den 1 december.

EU:s Östersjöstrategi

Ordförandeskapet har haft som ambition att anta en EU-strategi för Östersjön som ska ge ett renare hav och göra regionen mer ekonomiskt dynamisk:

• Östersjöstrategin på plats: Trots att åtta av de nio länder som gränsar till Östersjön är EU-medlemmar har det saknats en strategi från EU:s sida för hur vi ska öka tillväxten i regionen och hur vi ska hantera miljöhotet mot Östersjön. Östersjöstrategin är därför ett viktigt instrument i arbetet för en renare Östersjö och en konkurrenskraftig Östersjöregion.

Stockholmsprogrammet

Ordförandeskapets ambition var att utifrån visionen om ett tryggare och öppnare Europa där enskildas rättigheter värnas, anta ett program på det rättsliga området, kallat Stockholmsprogrammet. Programmet kommer att styra EU:s rättsliga, polisiära och migrationssamarbete de kommande fem åren. Det lyfter bland annat fram:

• Värnad integritet: Individens integritet och rätt till privatliv sätts tydligare i centrum.
• Stärkt rättsäkerhet: Arbetet för att stärka rättssäkerhet för misstänkta och skydd för personuppgifter förbättras.
• Ökat samarbete: Medlemsstaternas samarbete för att gemensamt bekämpa grova gränsöverskridande brott såsom människohandel och narkotikasmuggling förstärks.
• Ambition om asylsystem: På migrationsområdet tas tydlig ställning för ett gemensamt rättssäkert och effektivt asylsystem ska vara på plats senast 2012.

Utvidgning

Den fortsatta utvidgningsprocessen är av strategisk betydelse för Europa. Ordförandeskapets målsättning var att säkra fortsätta framsteg i utvidgningsprocessen.

• Avtal mellan Kroatien och Slovenien: Ordförandeskapet bistod i överenskommelsen mellan Kroatien och Slovenien om skiljedomsprocess för gränstvisten mellan de bägge länderna. Kroatiens förhandlingar går nu in i slutskedet och ordförandeskapet hoppas att ett antal förhandlingsområden kan stängas den 21 december .
• Turkiets förhandlingar fortskrider: Översynen av Turkiets utestående tillämpning av Ankara-protokollet kunde ske med beaktande av den ömtåliga förhandlingsprocessen på Cypern. Ordförandeskapet hoppas att miljökapitlet för Turkiet kan öppnas den 21 december.
• Ansökningar bedöms: Rådet har beslutat att ta ställning till medlemskapsansökningarna från Island, Albanien och Montenegro när Europeiska kommissionen presenterat sina yttranden. För Island väntas det ske redan i börjat av året så att en förhandlingsstart under våren är möjlig.
• Interimsavtal med Serbien: Serbiens interimsavtal med EU (om handel och handelsrelaterade frågor) kan börja tillämpas.

EU som global aktör

Ordförandeskapets målsättning var att stärka EU som global aktör med en tydlig agenda för fred, utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. Ambitionen var att utveckla EU:s förmåga att agera vid internationella kriser, stärka samarbetet med viktiga partners och bidra till samverkande EU-insatser inom så väl utrikes- och säkerhetspolitik som handels- och utvecklingspolitik:

• Sju toppmöten med länder utanför unionen: Sydafrika, Brasilien, USA, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina. Klimatfrågan var huvudämne i vart och ett av de sju toppmötena, i syfte att driva på länderna inför klimattoppmötet i Köpenhamn.
• Nya utrikestjänsten (EEAS): Europeiska rådet 29-30 oktober godkände ordförandeskapets riktlinjer om inrättandet av en Europeisk utrikestjänst. Rapporten lägger grunden för det förslag som ska presenteras av den Höga representanten.
• Östliga partnerskapet genomförs: Genomförandet av det Östliga partnerskapet har påbörjats och en rad framsteg har nåtts.
• Fördjupad strategi för Afghanistan/Pakistan: Ordförandeskapet har tagit fram en fördjupad EU-strategi för Afghanistan och Pakistan. Arbetet med implementeringen av strategierna pågår.

Övriga viktiga frågor:

Arbetsmarknad och sociala frågor

• Aktiv arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik: Ordförandeskapet har betonat vikten av att uppmuntra och stödja människor att komma in i eller tillbaka till arbetslivet. En aktiv arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik kommer att gynna de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, oavsett om det är låg- eller högkonjunktur. Arbetet kommer att fortsätta genom EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning.
• Jämställdhet och tillväxt: Ordförandeskapet har lyft fram hur jämställdhet kan stärka tillväxten. Frågan är viktig i kommande arbete med EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning.
• Egenföretagare: En politisk överenskommelse nåddes om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare/självständiga medhjälpare.

Utbildning

• Ökat fokus på lärarnas roll för europeisk konkurrenskraft: Ordförandeskapet har lyft frågor kring lärare och skolledares roll för utbildningens kvalitet och för Europas konkurrenskraft.
   

Bistånd

• Klimat och utveckling: Med ett mellan- till långsiktigt perspektiv enades biståndsministrarna om hur utvecklingssamarbetet kan inkorporera frågor om klimatförändring och hur vi kan stödja partnerländerna i deras ansträngningar med att få samstämmighet i arbetet med fortsatt utveckling och hanteringen av klimatförändringarna.
• Biståndseffektivitet: Ett operationellt ramverk har antagits för att hjälpa EU att leva upp till internationella åtaganden gjorda i Paris och Accra.

Handelsfrågor

• Frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea: Ordförandeskapet har slutförhandlat frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea. Avtalet kommer att ta bort i princip samtliga tullar och en rad andra hinder för handel och investeringar mellan de bägge ekonomierna.
• Tjänstedirektivet och varupaketet införs den 1 januari: Under ordförandeskapet har genomförandet av de båda reformpaketen slutförts. Tjänstedirektivet och varupaketet kommer att göra det lättare och mindre kostsamt att handla med varor och tjänster på EU:s inre marknad.

Säkerhetspolitik, försvar, civil krishantering

• Gemensam och förbättrad sjöövervakning: Östersjöländerna knyter samman sina olika system för sjöövervakning och sjölägesbilder, både mellan myndigheterna inom länderna och länderna emellan. På så sätt kan vi bättre hantera civil sjöfart, sjösäkerhet, miljöfrågor samt skydd mot brottslighet och militära hot. Detta är en modell som kan användas i andra regioner i EU, exempelvis Medelhavet och Nordsjön. Det är ett smart och effektivt sätt som kräver mycket små ekonomiska medel och leder till stor nytta för EU:s medborgare.
• EU:s stridsgrupper får ökad användbarhet: Förutsättningar har skapats för att stridsgrupperna ska kunna nyttjas på ett mer flexibelt sätt utanför snabbinsatskonceptet, vilket ökar EU:s krishanteringsförmåga.
• Förbättrad civil-militär samverkan: EU:s krishanteringsförmåga stärks genom att civila och militära resurser samordnas och verkar mot samma mål.
• Konkurrensneutral försvarsindustri: En öppen och transparent europeisk marknad för försvarsmateriel med likvärdiga konkurrensvillkor är viktig för att utveckla den europeiska försvarsindustrin. Det är nödvändigt för att den europeiska industrin ska kunna konkurrera på den globala markanden. En deklaration om detta antogs av medlemsländerna och den europeiska försvarsbyrån fick i uppdrag att föra arbetet framåt.

Ekonomiska frågor

• Mindre momsfusk: Allmänna riktlinjer som syftar till att bekämpa momsfusk och som ger medlemsstaterna möjlighet att införa omvänd skattskyldighet för moms på utsläppsrätter. Överenskommelsen kommer att hjälpa medlemsstaterna att bekämpa bedrägerier på ett mer ändamålsenligt sätt och därigenom förbättra effektiviteten på marknaden för utsläppshandel.
• Nya regler om tobaksskatt: Överenskommelsen innebär att medlemsstaterna bättre kan uppnå hälsomålen genom att minimiskatten på cigaretter höjs. Även minimiskatterna på cigarrer, cigariller och röktobak höjs. Detta bidrar till att minska tobakskonsumtionen.

Rättsliga och inrikes frågor

• Misstänktas rättigheter stärks: EU har för första gången gjort framsteg när det gäller att stärka misstänktas rättigheter i brottmål. Arbetet har pågått sedan 2004 utan framgång. Ministrarna kom som ett första steg överens om ett instrument om att den misstänkte ska ha rätt till information och tolkning. Dessutom har beslut fattats om hur arbetet med att stärka rättssäkerheten ska bedrivas de kommande fem åren. Detta omfattar bland annat rätten att företrädas av advokat.
• Skärpt straffrätt mot människohandel: Samsyn har nåtts om skärpta straffrättsliga regler mot människohandel. Begreppet människohandel vidgas att omfatta fler fall än i dag samtidigt som straffen höjs på EU-nivå. Utöver detta har EU kommit överens om en åtgärdsinriktad plan för hur samarbetet med länder utanför EU ska bedrivas i kampen mot människohandel. Syftet är att tidigt förebygga att människor blir offer för människohandel.
• Bättre informationsutbyte för mer effektiv brottsbekämpning: En strategi för hur informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter ska bli mer effektivt och rättssäkert har antagits. Skyddet för enskildas personuppgifter ska stärkas.
• Viseringsfrihet: Beslutet om viseringsfrihet för fYROM, Montenegro och Serbien sänder en stärkt signal gällande de respektive ländernas EU-perspektiv.
• Stödkontor för asylfrågor: Rådet har under svensk ledning nått en överenskommelse om att inrätta ett stödkontor för asylfrågor och att detta kommer att placeras i Valetta, Malta. Stödkontoret är viktigt för att det gemensamma asylsystemet ska fungera.
• Gemensamma asylsystemet: Vi har gjort väsentliga framsteg i förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet.
• Handlingsplan för ensamkommande barn: På svenskt initiativ har rådet uppdragit åt kommissionen att ta fram handlingsplan med konkreta åtgärder för att möta problematiken med ensamkommande barn. Ensamkommande barn är ett växande problem i många EU-länder, inte minst i Sverige.
   

Hälso- och sjukvårdsfrågor

• Tillgång till verksamma antibiotika: Ordförandeskapet har drivit fram ett förslag som innebär att medlemsländerna gemensamt ska hitta vägar för att stimulera läkemedelsindustrin att forska fram nya fungerande antibiotika. Ordförandeskapet har också tagit initiativ till samarbete mellan EU och USA kring antibiotikafrågor.
• E-hälsa för förbättrad patientsäkerhet vid vård i annat EU-land: För att patienter ska kunna få en effektiv och säker behandling och vård i ett annat EU-land har ordförandeskapet drivit på ett samarbete inom medlemsländerna kring e-hälsa.
• Pandemin – influensa A(H1N1): En strategi mot influensan antogs under svenskt ordförandeskap. Strategin omfattar tillgång till vaccin, vaccinationsstrategi, godkännandeprocess för vaccin, information till allmänheten, globalt samarbete och beredskap inom andra samhällssektorer än sjukvården. Ordförandeskapet och Europeiska kommissionen har vid ministermötena givit en lägesrapport om utvecklingen av den nya influensan i EU och dess grannländer. Gemensamma rådsslutsatser har tagits fram.

Konkurrenskraft och forskning

• Mot en ekoeffektiv ekonomi: Ordförandeskapet har lyft fram möjligheterna i om¬ställningen till en eko-effektiv ekonomi: hur Europa kan ta sig ur den eko¬nomiska krisen genom en grön väg mot stärkt konkurrenskraft, välfärd och nya jobb.
• Bättre regler: Ordförandeskapet har trappat upp arbetet med regelförbättring och fått medlemsstaterna att enas om fortsatt intensifierat arbete inom Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet.
• Kunskapstriangeln ska stärka Europas innovationskraft: Att få investeringar i utbildning och forskning att leda till innovationer som kan ge tillväxt är avgörande för Europas konkurrenskraft. Arbetet har lett till att frågan nu finns högt på EU:s dagordning.
• En mer effektiv förvaltning: Genom elektronisk förvaltning läggs grunden för bättre tillväxt, ökad rörlighet och större öppenhet. Medlemsstaterna har enats om en ministerdeklaration för att bygga en bättre ”eUnion” fram till 2015.

Ett EU patent

• Överenskommelse om gemensamt EU-patent: Efter decennier av förhandlingar finns nu en överenskommelse i allt utom språkfrågan om hur ett gemensamt EU-patent ska utformas och regleras. EU-patentet kommer att främja innovation och ge europeisk industri bättre möjligheter att konkurrera på den globala marknaden.

Jordbruk- och fiske

• Förbättrad fiskekontroll: Ordförandeskapet ledde förhandlingar som gjort att EU nu får gemensamma regler för fiskekontroll. Reglerna innebär att konsumenten kan följa fisken från nät till bord.
• Stärkt djurskydd: Det svenska ordförandeskapet har arbetat fram en preliminär överenskommelse med  Europaparlamentet om innehållet. Det nya direktivet är ett stort steg för att uppnå ett bättre djurskydd för försöksdjur i EU samtidigt som den europeiska forskningens konkurrenskraft värnas. Det återstår vissa tekniska anpassningar till följd av att Lissabonfördraget trätt ikraft.

Telekommunikation och transport

• Telekompaketet: Efter två års förhandlingar lyckades ordförandeskapet att ena rådet och få stöd av Europaparlamentet för ett beslut som innebär bättre tjänster och skydd för användare samt tydligare krav på information om vilka tjänster som operatörerna erbjuder.
• EU:s framtida transportpolitik: Arbetet har påbörjats under svenskt ordförandeskap. Fokus på klimatsmart och säkra transporter i Europa och på att få fungerande godskorridorer genom EU.

Energi

• Energieffektivisering: Ordförandeskapet har nått målsättningen att leverera ett ambitiöst och betydelsefullt energieffektiviseringspaket med tre direktiv. Direktiven handlar om energimärkning av energirelaterade produkter, energimärkning av däck och en reviderad lagstiftning om byggnaders energiprestanda. 
• Förstärkt energisamarbete med USA: Det svenska ordförandeskapet har förstärkt energisamarbetet mellan EU och USA genom etablerandet av ett nytt Energiråd.

Miljö

• Utfasning av fosfat i tvättmedel: Sverige förbjöd fosfat i tvättmedel 1 maj 2008 och har arbetat för ett förbud på EU-nivå. Östersjöstrategin innehåller mål om att fasa ut fosfater från tvätt- och rengöringsmedel och Sverige har fått i uppgift att leda detta arbete. Ordförandeskapet har drivit frågan och har under hösten sett enskilda medlemsländer och industrin ta egna initiativ i frågan. Europeiska kommissionen kommer inom kort föreslå lagstiftning.