Seminarier och konferenser

Konferens om insatser och strategier för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Den 9 november anordnar det svenska ordförandeskapet en konferens om mäns våld mot kvinnor. Konferensen ska ge medlemsstaterna möjlighet att dela erfarenheter kring arbetsmetoder, strategier och lagstiftning på området, liksom diskutera det framtida EU-samarbetet kring mäns våld mot kvinnor.

Foto: Karin Smeds/Folio

Bakgrund 

Att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor är en prioriterad fråga i EU:s medlemsstater. Ansvaret för lagstiftning, åtgärdsprogram, etc. vilar främst på medlemsstaterna själva men under det senaste decenniet har samarbete och erfarenhetsutbyte på EU-nivå bidragit till att stärka arbetet i flera länder. Kommissionen stödjer medlemsländerna bland annat genom programmet Daphne, som finansierar projekt som förebygger och bekämpar våld mot barn, unga och kvinnor och som skyddar utsatta personer och olika riskgrupper. Projekt stöds även genom den Europeiska Socialfonden.

För att kunna följa utvecklingen när det gäller att bekämpa våld mot kvinnor har rådet fattat beslut om ett antal indikatorer. År 2002 utvecklades indikatorer om våld i hemmet och år 2004 utvecklades indikatorer om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Till grund för indikatorerna låg rapporter om det aktuella läget i medlemsstaterna samt en handledning för att bekämpa våld mot kvinnor.
 
I kommissionens färdplan för jämställdhet (2006-2010) understryks EU:s åtagande att bidra till att undanröja alla former av könsrelaterat våld (inklusive hedersrelaterat våld och handel med människor). Kommissionen kommer fram till 2010 dels att förbättra statistik på EU-nivå för att möjliggöra en bättre övervakning av utvecklingen, dels att fortsatt finansiellt stödja medlemsstaternas och frivilligorganisationernas arbete. Vidare stödjer kommissionen forskning, nätverk och erfarenhetsutbyte på detta område.
  

Konferensens syfte

Konferensen erbjuder en möjlighet för medlemsstaterna att dela erfarenheter kring arbetsmetoder, strategier och lagstiftning inom området mäns våld mot kvinnor. Konferensen ger även en möjlighet för medlemsstaterna att diskutera det framtida behovet av stöd på EU-nivå inom området.
 
Konferensen äger rum i Stockholm den 9 november 2009. Runt 150 personer förväntas delta. Förutom representanter från EU:s medlemsstater, EES-länder och kandidatländer kommer representanter för EU:s institutioner liksom NGOs på EU-nivå att bjudas in. Konferensen sponsras delvis av kommissionens Daphne-program.
Stockholm

När

9 november

09.00–16.00

Access

Tillträde för medier

Deltagare

Cirka: 150

Ansvarigt departement

Integrations- och jämställdhets- departementet

Kontakt

  • Karin Bengtson

    Departementssekreterare, Integrations- och jämställdhetsdep.

    +46 8 405 26 75

    +46 76 836 70 81

  • Skriv ut
  • Prenumerera på uppdateringar

  • Tipsa en kollega

  • Bookmark and Share

Externa källor

  • Om Daphneprogrammet och arbetet mot våld mot kvinnor på Kommissionens webbplats
  • the European Policy Action Centre on Violence against Women
  • Europaparlamentets FEMM-kommitté
EU:s beslutsprocess

EU-lagstiftning

  • Ministerrådet Beslutar
  • Europaparlamentet Beslutar
  • EU-ambassadörernas kommitté Coreper 1 & Coreper 2 Förbereder
  • Europaparlamentets utskott Förbereder
  • Arbetsgrupper Förbereder
  • Europeiska kommissionen Föreslår lagstiftning
  • Konferenser och andra möten Ger impulser

Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ. Ministerrådet består av en minister från varje medlemsland som har befogenhet att fatta bindande beslut för sin regering. Vilken minister som deltar från varje medlemsland beror på vilken typ av frågor som behandlas. Ordförandelandets minister leder mötena.

Europaparlamentet stiftar tillsammans med ministerrådet nya lagar efter förslag från kommissionen. Europaparlamentets inflytande varierar beroende på vilken fråga som avhandlas. Parlamentet är vanligen medbeslutande, vilket innebär att ministerrådet måste acceptera Europaparlamentets ändringsförslag för att kunna anta ny lagstiftning. Parlamentet sammanträder varje månad i Strasbourg. Dessutom hålls varje år sex extra sammanträden i Bryssel. Talmannen leder parlamentets arbete och kammarens debatter.

Coreper, de ständiga representanternas kommitté, förbereder rådsmöten på ministernivå. Alla frågor måste behandlas i Coreper innan de kan sättas upp på en dagordning för ett ministerrådsmöte. Coreper möts i två sammansättningar, Coreper II och Coreper I, med ansvar för olika ämnesområden. Coreper II består av medlemsländernas ständiga representanter, det vill säga av ambassadörerna, vid EU-representationerna i Bryssel. Coreper I består av medlemsländernas biträdande ständiga representanter (ambassadörernas ställföreträdare).

Europaparlamentets ärenden bereds i utskott. Det finns tjugo ständiga utskott, vilka delas in efter sakområden, till exempel utrikes frågor eller budget. Dessutom kan Europaparlamentet tillsätta tillfälliga utskott för en period om högst tolv månader med möjlighet till förlängning. En av utskottets ledamöter skriver utskottets betänkande i en viss fråga. Han eller hon kallas i denna funktion för föredragande eller rapportör och har stort inflytande över betänkandets utformning. Utskottens sammanträden är öppna och äger rum i Bryssel.

Rådets arbetsgrupper och kommittéer har till uppgift att förbereda alla frågor innan de går vidare till Coreper och slutligen till ministernivå. Arbetsgrupperna och kommittéerna består av tjänstemän från medlemsländerna, vanligen från medlemsländernas EU-representationer i Bryssel eller departement från huvudstäderna.

Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning för Europaparlamentet och ministerrådet. Den består av en ledamot per medlemsland och fattar kollegiala beslut. Det innebär att kommissionärerna fattar gemensamma beslut och att de enskilda kommissionärerna står bakom alla beslut, även de som ligger utanför deras respektive sakområde. Besluten fattas vanligen utan omröstning, men om en kommissionär begär omröstning genomförs detta. I dessa fall krävs att en absolut majoritet av antalet ledamöter röstar för ett förslag för att det ska gå igenom.

Europeiska rådet kallas också för EU:s toppmöten och består av medlemsländernas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande. De möts en till två gånger per halvår och drar upp politiska riktlinjer för EU:s utveckling. Medlemsländernas utrikesministrar deltar också samt i vissa fall finansministrarna. Under Sveriges ordförandeskap leder statsminister Fredrik Reinfeldt Europeiska rådet.

EU-ordförandeskapet anordnar vanligen ett antal informella ministermöten i ordförandelandet. Vid dessa möten fattas inga formella beslut. Mötena innebär istället ett tillfälle för ministrarna att fritt diskutera aktuella EU-frågor. Ett syfte är att under informella former kunna lösa ut knutar och bana vägen för beslut om svåra frågor på ministerrådets ordinarie dagordning. Under Sveriges ordförandeskap kommer elva informella ministermöten att hållas på sju mötesorter i Sverige.

EU-samarbetet omfattar avvägningar mellan en mängd olika parter på olika nivåer. För att stämma av läget i en viss fråga och ge parterna möjlighet att lägga fram nya förslag anordnas ofta konferenser och möten av olika slag. Vid konferenserna fattas inga bindande beslut, men de tjänar ändå en viktig funktion för att bereda vägen inför de formella stegen i EU:s beslutsprocess.

EU för en regelbunden dialog med ett mycket stort antal länder och grupper av länder utanför EU. Dessa möten med länder utanför EU kallas också tredjelandsmöten. Ordförandeskapet planerar, samordnar och leder mötena. Under det svenska ordförandeskapet kommer cirka 280 sådana möten att äga rum i, dels i Sverige, dels i Bryssel och New York och i andra länder utanför EU.