Europas länder och invånare möts idag av globala förändringar som innebär stora utmaningar såväl ekonomiskt och socialt som för miljön. Behovet av forskningsbaserad kunskap har aldrig varit större. Sveriges regering har därför, som en del av sitt ordförandeskap i EU, bjudit in framstående forskare, politiker och befattningshavare för att diskutera den framtida rollen för forskning och innovation i Europa. Konferensen har titeln New Worlds – New Solutions – Research and Innovation as a Basis for Developing Europe in a Global Context och äger rum i Lund den 7–8 juli 2009.

Syftet med konferensen är att dess innehåll och slutdeklaration ska ligga till grund för bland annat det europeiska forskningsområdet och det kommande ramprogrammet för forskning och innovation från 2014. Det övergripande temat för konferensen är forskningens och innovationssystemens roll i Europas utveckling fram till 2025. Vi förväntar oss runt 400 deltagare.

EU:s ramprogram för forskning kommer även framgent att vara det viktigaste forskningssamarbetet på EU-nivå och för utformningen av det europeiska forskningsområdet, ERA. Medlemsstaterna och kommissionen har haft begränsade diskussioner om lämplig utformning av ramprogrammet för att möta de utmaningar som Europa står inför idag. Med en förlängd ramprogramsperiod, sju år istället för fyra år, ökar möjligheterna att föra sådana diskussioner.

Sveriges målsättning är att föra en diskussion om hur Europas stora utmaningar, till exempel klimatförändringar och åldrande befolkning, kan hanteras men också hur forskningskvaliteten kan stärkas, hur forskningsresultat i större utsträckning kan komma till användning, hur de nya medlemsstaterna i större utsträckning kan delta samt ramprogrammets roll för internationellt forskningssamarbete. Syftet är att genom konferensen få ett underlag som ska föra diskussionen vidare, dels inför utvärderingen av det pågående sjunde ramprogrammet hösten 2010, dels till den kommande uppföljningsdiskussionen om hur Europa ska bli världens mest konkurrenskraftiga region (den så kallade post-Lissabon-processen).